trolldesign

Idag satsade vi på en tidig start för att hinna till colosseum innan folkmassorna strömmade till.

För att ta oss dit från Cornelia där vi bor var vi tvungna att byta metro vid Termini till metro B mot Laurentina. Metron stannar vid Colosseo och tunnelbanestationen ligger tvärs över gatan från colosseum.



Bild: Termini en vanlig förmiddag, OBS!!! det är inte rusningstraffik

Vid det här laget känns det som att vi blivit riktigt hajj på att ta oss fram med hjälp av det lokala trafiknätverket. Och eftersom att vi köppt ett vecko kort så kan vi åka kors och tvärs genom stan utan att det kostar en krona extra. Vilket visade sej vara ett bra initiativ för vi har nästan nött ut korten redan :)

Italien är känt för sin gilato/glass och vi har pratat hela veckan om att vi skulle prova på om den var så bra som ryktet lät påskina. Tyvärr har vi av olika anledningar inte hunnit med det ännu, så på morgonen bestämmde vi att vi skulle köpa oss varsin gilato vid första bästa tillfälle.

Vilket råkade bli på metrostationen vid colosseo.

Italienare ska ju vara ett charmigt folk med gott om snygga karlar. Ni har väll hört talas om The Italion Stallion. Hittintills har de dock lyst med sin frånvara. Visst är de trevliga och charmörer finns det gott om på Roms gator. Däremot så lyser skönheten med sin frånvaro.

Varför jag drar upp detta nu kanske ni undrar???

Visst, det kanske känns lite taget ur luften men från och med idag så värkade italienarna visa sej från sin bästa sida. Här vid coloseum kryllade det av vänliga, charmerande, tjänstvilliga hyfsat tilltalande män. Inga tio poängare direkt, mer som låga femmor eller sexor. Men standarden ökade definitivt.

Inte för att jag är på marknaden efter nått nytt. Jag är så nöjd med min egen Hubby och jag vill inte byta ut honom, för vem ska då stå ut med alla mina nycker och egenheter. Men är man i ett land som är kännt för sin skönhet så kan man väll förvänta sej att se några fullpoängare. Eller så kanske det bara är jag som inte har tid att titta på sådana banala saker när det finns så mycket annat mer substansiellt att titta på ;)

Vi köpte i alla fall våra första gilato. För mej blev det citron, choklad och pistage. Konsistensen var i isigaste laget, vilket Camilla påpekade. Men smakerna var det inget fel på. Här smakade glassen Citron och inget annat. Vilket var en aningens chokerande för smaklökarna om man som vi svenskar är van vid lite mildare varianter som ibland inte ens går att gissa sej fram till vad de skall föreställa för smak.

Mannen i kassan var dagens första indikation på att stämningen var på väg att ändras. För han snålade inte direkt på smöret.

Vi slog oss ner på en låg snenmur utanför coloseum och intog vår hett efterlängtade glass. Samtidigt njöt vi av colosseums storslagna arkitektur och massiva storlek. Det är ingen liten arena de uppfört här inte. Nästan 90.000 åskådare fick det plats här under colosseums glansdagar. Och det var inte bara blodiga gladiator spel som lockade heller.




Jag skulle nog vilja likna colosseum med en modern galleria. Här fanns allt för hela familjen. Underhållning (blodiga slagsmål och regelrätta avrättningar) Shopping (marknadsstånd med allt från frukt till kläder skor och smycken) umgänge (man tog med sej mat som man sedan intog under dagen, eller så köpte man mat från någon handelsman, barnen kunde samlas och leka medans föräldrarna tog tillfället i akt och uppdaterade sej på de senaste skvallret). Precis som vi idag gör när vi går ner på stan :)

Eftersom att vi var ute i god tid så var inte köerna till entren så värst långa. Visst fanns det fler än vi där, men det var minuter inte timmar vi fick vänta. Vi skyndade på glassätandet en aning när vi såg en våg av människor närma sej från metron.

Väl inne i entrén var det dax att bestämma vilken typ av biljett vi skulle köpa. Diskussionen gick fram och tillbaka ända tills vi var framme vid kassan, och då det var vår tur hade vi fortfarande inte bestämt oss. När det nu brann i knutarna så tyckte jag vi skulle ta en guidad tur, medans andra tyckte att vi kanske kunde ta en ljudguide. Vi beslutade oss för den guidade turen, vilket brukar vara bästa sättet att lära sej något. Och på en så historiskt känd plats borde ju guiderna vara väl bevandrade i byggnadens historia. 

Så här i efterhand önskar jag att vi tagit ljudguiden. Jag hörde inte ett smack i de små walkitalkisarna vi fick oss tilldelade. Det sprakade och raspade och hur högt jag än höjde volymen vart det inte något bättre. Jag var inte ensam om att tycka så, för vart jag än tittade på mina med turister så såg jag uppgivna blickar, rynkade ögonbryn och ryckande axlar.

Enda sättet att höra något var att följa guiden hack i häl för att kanske kunna snappa upp någon godbit. Ibland hjälpte inte ens det. Hennes engelska var under all kritik.

Innan vi gick denna guidade tur hade vi nästan en timme på oss att utforska komplexet. Och vi han både med utsikten och en massa fotografier :)



Jag lärde mej att orsaken till att colosseum är i så dåligt skick är att de använde arenan som dagbrott för byggnadsmaterial. Så mycket av marmoren som skulle skyddat konstruktionen är idag borta. Den har använts till att skapa flera av dagens stora turistattraktioner som Peters kyrkan och Fontana di Trevi. Colosseum byggdes strax efter kristi födelse omkring 70 ekr och tog otroligt nog bara tio år att färdigställa.

Colosseum är byggd på rästerna av en konstgjord sjö som kejsar Nero anlade utanför sitt gyllene palats. Och colosseum fick sitt namn från en kollosal staty i förgylld brons, föreställande just Nero som stod utanför ingången. Den var över fyrtio meter hög vilket nästan är lika högt som colosseum med sina 48 meter.



Blid: vyn från colosseum mot resterna av Neros gyllene pallats

Området runt colosseum är fyllt med historiska byggnader, några av dem besökte vi efter lunchen. Men mer om det senare.

När klockan närmade sej ett var vi klara med coloseum. Vi hade fotat allt vi bara kunde kommas åt och vandrat runt på alla plan som var öppna för allmänheten. Dessutom så börgade hungern att krypa sej på.

Innan vi köpte lunch han jag inhandla lite sovernirer till barnen. En gladiator till Charlie och en Romarhjälm med röd tuppkam till Leo. Prutning är inte min starka sida och många gånger under veckan glömde jag bort det helt. Men just denna gång så förde jag en hård förhandling. Tydligen så lyckades jag riktigt bra för försäljaren tyckte tydligen att han behövde sno till sej en puss på kinden som plåster på såren. Jag vart dock rätt så chockad när han passade på att förvandla kindpussen till en riktig en.

Innan vi åke från sverige hade vi hade gjort en lista över saker vi ville göra under vår tid i rom, och ett av förslagen var att äta en picknik i en park. Nu finns det ju inte så gott om parker och tid är en bristvara så vi tog tillfället i akt och köpte oss en smörgås i en matvagn alldeles utanför exit på coloseum. En panini och en läsk kostar 9€ alltså 90 kr. Vilket är ett rån. Men kostar det så smakar det och minsta lilla smula går åt när snåltarmen sätter in.

Vi promenerade ner efter VIA DI SAN GREGORIO mot Palatino. Här finns en ingång till områdena runt Foro Romano, Circo Maximum och Neros gyllene pallats. Efter vad som kändes som elvahundra trappsteg fan vi en liten undanskymd glänta med en stenbänk som fick ställa upp som picknick spot.



Bild: Några av de elvahundra trappstegen och vår lilla oas vid sidan av Circus maximus

Sara och Ida passade på att ta årets första barfotapromenad i det höga gröna gräset. Risken för fästingbett kom på tal, men viftades bort med att de skulle fingranska benen när de var klara. 

Jag väljer att bryta dagens årerberättande här för både ni och jag är nog rätt trötta efter allt skrivande/läsande och så ville jag få med en del bilder också. Jag återkommer senare med resten av reseskildringen :)