Today



Du vet den där saken som du borde göra. Den där tiden du skulle boka eller middagen du skulle planera. Högarna med räkningar som behöver sorteras in i pärmen eller tvätten som behöver strykas. 

Jag har ett samtal jag skulle behövt ringa en längre tid, men som jag skjutit upp i förhoppning om att jag inte ska behöva ringa alls. Problemet är bara att ju längre jag väntar ju längre får jag må dåligt helt i onödan. 

Hon finns där för mig, det är det hon är till för. Det gäller bara att ta modet till sig och ringa. Gör det idag. Skjut inte upp livet oavsett vad det är. Du går bara och gruvar dig över saker som skulle vart över vid det här laget, om du gjort dem på en gång!



Todays quote



Relationship are based on four principles: 
Respect, understanding,acceptance and appreciation 

Photo: Pinterest 



Todays quote



Bild: Pinterest 



Something blue


I'm feeling kind of blue. Men inte i ordspråkets rätta bemärkelse, jag är helt såld på blått. 

Den blå färgen har en lugnande effekt på oss människor. Den får oss att känna ro och passar därför bra i bland annat sovrum. 

Blått får oss att tänka på himmel och hav. Därför är blått en bra färg för att få små rum kännas större och luftigare. 

Jag känner att jag behöver förnya mitt hem. Få in nya influenser för att få ny energi. För mig innebär det att skapa ett inre lugn. Ett nytt flöde i hemmet. 

Just nu känns det trångt och övermöblerat. För mycket saker, för många intryck. Det är helt enkelt dags att rensa ut gamla spöken. 

Bilder: Pinterest, Ikea, apartment terapy, elle home



Quote of the day



No river can return to it's source, 
Yet all rivers must have a 
Beginning 


Dagens citat

No one has ever become poor by giving!


Månadens Wordel - Dreamer av Ozzy Osbourne

 
 
Säga vad man vill om Ozzys liv och leverne, men skriva musik det kan han. Jag älskar Både rösten och många av hans sånger. Så pass mycket att jag (i samtycke med min man) döpt vår yngsta son efter honom. Han tilltalas Zigge men Ozzy finns med som tredje namn. De två äldre är döpta efter Bruce Springsteen och Madonna.
 
Vi valde just Dreamer att spela i kyrkan då Zigge döptes. Prästen var en aning skeptisk i början med när han fick läsa igenom texten så blev han lättare om sinnet. Kantorn som spelade var riktigt, riktigt duktig. Han övade in hela låten med stick och allt på bara några dagar. Nu är lill kråkan snart två år. Gud vad tiden flyger när man har roligt!
 
Har du någon favorit sång som ligger dej extra varmt om hjärtat? Kanske du skall göra en Wordel på den :)
 
Dreamer - By Frederiksen, Marti H / Osbourne, Ozzy / Jones, Mick
 
Gazing through the window at the world outside
Wondering will mother earth survive
Hoping that mankind will stop abusing her sometime

After all there's only just the two of us
And here we are still fighting for our lives
Watching all of history repeat itself
Time after time

I'm just a dreamer
I dream my life away
I'm just a dreamer
Who dreams of better days

I watch the sun go down like everyone of us
I'm hoping that the dawn will bring a sign
A better place for those Who will come after us ...
This time

I'm just a dreamer
I dream my life away oh yeah
I'm just a dreamer
Who dreams of better days

Your higher power may be God or Jesus Christ
It doesn't really matter much to me
Without each others help there ain't no hope for us
I'm living in a dream of fantasy
Oh yeah, yeah, yeah

If only we could all just find serenity
It would be nice if we could live as one
When will all this anger, hate and bigotry ...
Be gone?

I'm just a dreamer
I dream my life away
Today
I'm just a dreamer
Who dreams of better days
Okay
I'm just a dreamer
Who's searching for the way
Today
I'm just a dreamer
Dreaming my life away
Oh yeah, yeah, yeah

Inflammerade veckor

Har vart hemma med sjuka barn nu ett par dagar. Inget konstigt i sej så här på höstkanten. Rinniga näsor och andra små krämpor hör ju till vardagen.
 
Tyvärr har vi dock råkat ut för nått lite mer elakartat denna gång.
 
Ögoninflammation.
 
Jag kommer inte ihåg sist jag hade det själv. Vet inte ens om jag haft det. Vad jag vet är att Tuva och Leo aldrig hade de när de var små. Så därför var jag helt oförberddd på hur jobbigt det egentligen är. Och hur envis den kan vara.
 
Det började med att Harry var röd i ögonen på dagis.
 
Vilket jag inte tänkte särskilt mycket på. Några dagar senare behövde jag barnvakt åt Zigge och moster ställde upp.
 
Tre dagar senare bråkar ungen hela natten. Vill inte sova, gnäller och snurrar som värsta masken. Jag som är så förskonad från vaknätter då det gäller barnen var som en urvriden disktrasa på morgonen. Till mitt stora förtret så upptäcker jag att Zigges ögon är igenmurade med gulaktigt klet.
 
Lysande.
 
Och vi som nyss fått info på dagis om att kladdiga ögon inte är okey.
 
Ja vad ska man göra.
 
Det är ju inte mer än att man får vara hemma och jag som just fått börja om att jobba igen. Suck!!!
 
Några dagar senare och även jag vaknar med ögon som inte går att få upp. Jag får leta mej upp för trappen och in i badrummet med händerna istället för med ögonen. Inte kul när man yrvaket famlar sej fram bland leksaker och utströdda skor.
 
Och jag som har så mycket att göra på jobbet, jag kan ju bara inte vara hemma.
 
Zigge får vara hos mormor och mamma släpar sej rödögd och sliten till jobbet. Kul att ta hand om kunder när man ser ut som om man just spenderat en vecka på Ålands båten.
 
Nästa dag lämnar jag Zigge hos moster som lyckligtvis är ledig och som även hon har en rödögd liten knatte hemma. Harry´s ögon är dock bara röda inte kladdiga så han får gå på dagis. Ibland är livet bra orättvist.
 
Följande två dagar förflyter med ständigt kliande och rinnande ögan. Och vi som ska ha tjejkväll på jobbet. Inte vill man ju se ut som en bousie då.
 
Som tur är är mina ögon mindre röda på torsdagskvällen, så jag slippet våndas över detta.
 
På fredagen måste jag vara hemma med Zigge igen då moster jobbar och mormor olägligt nog dragit till London med faster så alla barnvakter är upptagna.
 
Sen gör jag nått väldigt, väldigt dumt. Nått som jag fått lära mej att man aldrig ska göra. Eftersom jag aldrig råkat ut för det själv tänker jag mej dock inte för.
 
Tuva ska ha monsterdisco på fredagskvällen och jag har lovat att sminka henne som en av hennes monsterhigh dockor för att matcha klänningen faster sytt åt henne. Sagt och gjort. Jag fixar sminket till dotterns stora lycka. Och det blev skit snyggt. Precis som jag hade sett framför mej att det skulle se ut. Jey för glitter. Partyt går lysande och allt är frid och fröjd.
 
Tills söndag morgon. Då Tuva vaknar med fransar som inte går att separera. Hur dum får man vara egentligen???
 
Kan ni gissa vad det var jag gjort?
 
När jag fixade Tuva i fredags så använde jag ju mina egna saker. Vilket även innefattade sminket, inklusive mascaran som jag använt till jobbet till mina egna inflammerade ögon.
 
Naturligtvis kommer ju då ögoninflammationen som ett brev på posten även till Tuva.
 
Hur många gånger har man inte hört att just detta kan hända. Att man aldrig ska testa smink till ögonen på stan för man vet aldrig vem som vart där innan.
 
Ja, se hur bra det blev.
 
Även mormor och moster har nu trillat dit och alla går omkring med göda kliande ögon. Ska det aldrig gå över. Det bara vandrar runt, runt, runt. Från en till en annan.
 
Sisten att drabbas var Charlie som tydligen vaknade med kladdiga ögon igår, men som den smarta och rådiga femåringen han är så hade han trevat sej fram till toa och tvättat ögonen alldeles själv. Så mamma hade inte märkt ett dugg.
 
Zigge var tillbaks på dagis igår, Tuva gick till skolan idag och mina ögon känns betydligt bättre.
 
Jag hoppas och tror jag att det är över för denna gång, Men gud hjälpe mej om den kommer igen. För det är inget jag önskar uppleva inom en överskådlig tid. Hällst aldrig igen.

Rockar loss

Tuva Luvan fyller nio på Onsdag. Jag har svårt att fatta att det är så länge sen hon var lika liten som Zigge.

Hur som hällst så fick Luvan en Rock ring av sin morfar ifjol på födelsedagen. Den är rätt tung och skall tydligen vara mer som ett träningsredskap än en leksak. (väger 1,5 kg och kostar 249:- på clas ohlson)

Jag har inte provat den själv för än igår.

Det var evinnerliga tider sen jag rockade sist. Och jag tror inte jag var speciellt haj på det då. Men denna tunga ring var betydligt lättare att hantera, bara man kom i takt.

Tyngden gör den lätt manuvrerad, men dra på trissor vad jag är öm i magmusklerna idag.

Fem minuter med ringen och jag kan knappt röra mej idag. Så nu blir det rockning en stund varje dag. Det är betydligt roligare än sitt-upps och jag tror att det ger mer effekt.

Vi får väll se. Rätt som det är har jag skaffat mej en geting-midja dessutom :)


Drömmen om Rom



Japp nu är det klart. Resa och boende är bokat. Förväntningarna skyhöga och spänningen olidlig.

Jag ska få åka till Rom!!!

Jag och fyra likasinnade tjejer drar iväg den sista april. En hel vecka av avslappnat sällskap och möjlighet att prioritera sej själv istället för familjen. Vilken lyx.

Tur att jag har en så vänlig make som låter mej få rymma iväg så här på egen hand. Men han får lite hjälp av svärmor och svärmorsmor. Dom kommer upp och hjälper till med barnpassning medans jag är borta, för bara för att jag får vara ledig betyder inte det att Matte får det. Han måste jobba precis som vanligt. Och Zigge har inte fått börja på dagis ännu.

Åh så jag längtar. Nu gäller det bara att komma överens om hur vi ska lägga upp dagarna. Vad skall göras vilken dag för att krama ur varje liten droppe av kultur, shopping, sevärdheter och upplevelser som bara går.

Vad ska prioriteras. Vilka sevärdheter har öppet vilka dagar. Vilka dagar är det lungnast att besöka dessa sevärdheter, för vem vill köa och trängas i onödan :)

Ska alla med eller ska vi dela upp oss?

Puuh det tål att tänkas på. Men för nu så ska jag bara njuta av tanken på att om tre månader går jag och strosar på Roms gator med några av mina absoluta favoriter till sällskap :)

Kan det bli bättre???


Lillkråkan har blitt ett tandtroll

Visst är det konstigt hur mycket man väntar på saker som man vet skall hända. Speciellt då det handlar om ens egna barn.

Jag går och väntar, funderar och jämför Zigges framsteg med de andra två och med Eddy. Det skiljer ju ändå bara två veckor så det borde ju vara en bra måttstock. Och syskonen har ju samma anlag!!!

Att jag på fullt allvar går omkring och tror att detta skall stämma visar ju på hur lite jag vet om hur barns utveckling och DNA fungerar, på riktigt.

Eddy fick sina första tänder för flera flera veckor sen. Tuva och Leo fick båda två sina första tänder vid tio månaders ålder. Alltså har jag inte funderat så mycket på när Zigge skulle få sina. Jag har bara väntat på Zigges tur.

Att upptäcka första tanden ett par dagar efter den kommit upp var en smärre chock. Jag som har tittat i stort sett varje dag sen Eddy fick sina. Inte var han grinig heller och ingen feber. Ska inte barn ha det när de får tänder, tänkte jag.

Joodå det ska dom. Det har vi fått erfara nu när tänderna trängt upp som små svampar i skogen den ena efter den andra. Först en. Sen en till. Villket i sej är fullt normalt de brukar ju komma i par. Att det skulle komma ytterligare en nu i överkäken, var vi inte beredda på. Och som krydda på moset så hinner denna inte ens tränga igenom helt innan nästa gör sig till känna.

Fyra tänder på två veckor. Inte konstigt att lillkråkan är grinig. Tutten vill han inte ha. Sova vill han inte göra, åtminstone inte när han brukar.

Zigge är grinig. Pappa är grinig han som skall upp och jobba. Jag antar att det inte kommer som en chock för någon småbarnsförälder om jag säger att han spenderat flertalet nätter på soffan. Kanske är det ingen som tycker att det är konstigt, det är ju bara förnuftigt. Det räcker att en förälder känner sej som en urvriden disktrasa.

Hoppas nu att vi får en liten respit innan nästa uppsättning gör entre på banan, mamma vill att ordningen skall återställas och att lillkråkan ska återvända till sitt vanliga snälla glada jag :)

Syster-yster har iklätt Zigge en egen tillverkad popcornhatt :)


Gott nytt 2012 !!!!



Ett stort tack till alla mina trogna läsare för året som gått :)

Ni har orkat med mitt tjatter om tapeter och färger. Träffat familjens nya tillskott Zigge. Stått ut med långa uppehåll i inläggsflödet och säkert misströstat ibland då det inte hänt nått på flera veckor. Nu tar vi nya tag inför 2012.

Ni inspirerar mej till att sikta ännu högre i mina mål för bloggandet, och sporrar mej att ta tag i min inrednings hunger. Vi får se vad detta år för med sej.


pneumonia = hosta lungorna ur sej

Hej alla vänner där ute på nätet. Tyvärr har jag inte hunnit skriva så mycket på slutet. Jag har nämligen drabbats av lunginflamation. Vilket betyder att jag går runt och hostar tills det känns som om lungorna skall trilla ut. Halsen är som ett enda stort sår och humöret är uruselt.

Dessutom så drabbas ju sömnen och jag med sömnbrist blir aldrig en bra kombination.

Mina barn gör dagarna värda att kliva upp ur sängen för. Även om jag och Zigge har haft en hel del sovmornar :)

Nu har jag fått pencilin och hostmedicin som man blir alldeles tipsy av. Och vet ni vad de hjälper värkligen.

Tur Matte hjälper till med mat o så annars hade vi nog svultit ihjäl vid det här laget, nu ska jag bara se till att bli frisk.

Håll en tumme för mej :)

Välkommen till världen Zigge

Nu har han äntligen kommit vårt nytillskott i familjen. Zigge Mathias Ozzy Salestedt. Detta underverk till barn. Han har bara vart hos oss i fem dagar ännu men det känns som om hann alltid funnits. Det är svårt att tänka sej att för en vecka så visste vi ingenting om honom och nu är han hela min värld.

Tillsammans med min make och mina andra barn naturligtvis :)



Just nu håller vi på att bekanta oss med varandra och skapa ett mönster som passar just oss, tur att alla familjer är olika. Då slipper man kraven på att passa in i någon mall. Zigge sover mest hela tiden ännu, men det är så härligt att bara sitta och titta på honom och veta att han e min.

Denna lilla människa som vi får lov att lotsa fram i livet.

För visst är det det vi gör. De föds med egna viljor och egna möjligheter, vi får bara privilegiet att följa dem en bit på vägen och hoppas att vi gett dem de värktyg de behöver för att hitta dit de ska. För hur vi än vrider och vänder på det hela får vi aldrig som förälder bestämma över våra barn.

De bestämmer själva i slut änden ändå.

Så små de är så styr de ju våra liv från första stund. Vad får oss att tro att det ändras under resans gång???

Dax för halv 8 igen

Nu är det dax för vår egen variant av halv 8 att dra igång igen. Mamma är först ut. Denna gång har vi ett bestämt tema att utgå ifrån. Mamma har spanskt, Sofie har japanskt, Jag har Cajun, Frida har italienskt och Faster Lena som är sist ut har Amerikanskt.

Nu gäller det att se helheten, allt ska passa till temat, både maten dukningen och menyernas utformning.

Eftersom att mamma är först ut är det hon som sätter ribban så att säga. Vi får se hur det hela utvecklar sej.

Jag kommer att lägga ut bilder och beskriva varje middag mer i detalj efter varje vecka, så häng kvar och titta in på söndagarna fem veckor framåt så får ni ta del av synintryckena om än inte smakerna :)

Ha en bra dag :)

Lågvatten

Som ni kanske märkt har jag inte vart speciellt aktiv här på bloggen på sistone. Huvudvärken och de bakomliggande orsakerna har tagit ut sin rätt. Jag har inte haft någon energi över alls, och för första gången på ja någonsin har jag ingen inspiration heller.

Jag hoppas att det ordnar till sej snarast för så här illa har det aldrig vart innan.

Jag hoppas att ni har tålamod men mej och jag ska försöka komma igång med bloggandet igen, så fort som möjligt :)

Just nu är livet inte speciellt roligt, men alla har väll sådana perioder någon gång i livet. Jag har bara haft tur och klarat mej så här länge.

Hoppas ni haft en riktigt mysig tredje advent :)

Positiv respons

Whoa...det är så härligt att få positiv feedback på det jag gör här på bloggen. Kul att så många uppskattar det jag gör.

Jag ville bara tacka er alla för ert stöd...det gör mej så otroligt glad och peppad att fortsätta mitt arbete. Visst var det mest för min egen skull jag började med allt det här...men det skadar ju inte att ha så trogna läsare som jag har...

Tack än en gång...och glöm inte att komentera inläggen så jag vet vart ni står :)

Thank U utan er hade bloggen inte vart det den är idag!!!

Hösten är min tid på året...

Jag kan inte hjälpa det. Jag bara älskar hösten. Det här är den tid på året som jag trivs allra bäst. Visst det är fiktigt och mörkt, det går inte att hålla sej torr och ren för allt i världen. Men fördelarna överväger nackdetlarna. I alla fall i min bok.

Tänk bara på alla ljus du kan tända, och njuta av skenet i dess fulla bemärkelse. Då man bor i midnattssolens land blir man rätt less på ljusa nätter och fågelkvitter. Så när hösten kommer och ljuset försvinner, då myser jag som allra bäst.

Bara färgerna i sej är helt fantastiska, fast jag saknar lönnarna och ekarna från Uppsala. De löven både rasslade mer och lös av betydligt vackrare färger än våra björkar. Men jag klagar inte. Om det inte vore för det ständiga sommar ljuset skulle jag ju inte njuta av mörkret lika mycket. Och vinterdagarna skulle inte vara lika korta :)

Jag kan vara ensam om att rysa i kroppen av välbehag när jag känner lukten av blöta murknade löv. Att känna mej frisk och fräsch av att promenera i de drypande våta oktoberkvällarna. Och att tycka att träden är så mycke vackrare nu när de tappat sina löv. Men jag hoppas att jag inte är det. Jag hoppas att fler än jag värkligen uppskattar våra årstider på rätt sått. För utan den ena skulle vi inte ha den andra. Och om de inte var så som de var, skulle vi inte uppskatta våra favoriter på samma sätt.

Många människor blir lätt deprimerade fram åt hösten. Jag själv är ju uppenbarligen deprimerad för jämnan nu, men det hindrar mej inte från att njuta av min speciella tid på året.

Tänk bara på alla bra saker vi har framför oss nu. Hellowen, med alla sina oranga dekorationer, och utklädda barn. Allhelgona afton med alla tända ljus på gravarna, de är ju så vackert. Både skådespelet och tanken bakom, att så många värkligen tar sej tid och tänder ljus för sina älskade. Den första snön, och barnen som rullar gröna snöbollar och bygger snögubbar. Långpromenaderna mellan skurarna, då världen är nytvättad och ren, och luktar därefter. Sen får vi ju inte glömma att Advent ligger runt knuten och alla förväntningar det väcker.

Det är nu som min inre pysslare vaknar, efter att ha legat och slumrat under sommar månaderna. Scraping sakerna är laddade och klara, brodyrerna ligger framme, virkningar och stickprojekt är inplanerade. Sen är det ju också snart dax för att boka en tid i bagarstugan, för under sommaren blir det alldeles för varmt. Kanske vi skall göra ett nytt försök med ljusstöpningen, förra gången gick det inte riktigt så bra. Ljusen blev tjocka i fel ända, men jag tror att vi kom på vad det var för fel vi gjorde :)

Jag har inte haft energi eller lust till att göra speciellt mycke alls, men nu känner jag att det börgar krypa i skinnet av lust till skapande. Jag funderade till och med på att baka limpa efter min bardomsvänns mors egna recept. Tyvärr har jag förlagt det, tur då att det finns Facebook så jag kan be henne om ett nytt. Tyvärr hinner jag inte baka idag.

Sen är det ju alla födelsedagar som ligger på lur. Faster Lena fyller år idag den 20 Oktober. Och det innebär starskottet både för vintern och för födelsedags sesongen, vi har inte mindre än 16 födelsedagar kvar att fira i år. Då har vi redan klarat av nio stycken de senaste sju veckorna. Så ni förstår att det är en årstid fylld av glädje som ligger framför mej.

Kanske att det beror på detta, att jag är ett höstbarn själv, som gör att jag trivs så bra. Men jag bryr mej inte om orsaken till väbehaget, jag har fulla intentioner av att njuta gränslöst och ladda upp mina trötta batterier . Så jag kan ta nya tag, och komma igen som en gladare och piggare människa på andra sidan årsskiftet :)

Som en liten hyllning till min favorit årstid har jag ändrat layout på bloggen. Inga stora förändringar för jag trivs med hur den ser ut. Men det kändes rätt att uppdatera den just nu.

Så ta på en tjock halsduk ett par varma skor och vantar och ge er ut i höstens otroligt magiska värld. Så ska ni se att även de mest skeptiska människor kan hitta nått att uppskatta.

XOXO // Tess

Berg och dalbana

Just nu åker mitt liv berg och dalbana. Efter snart två år har jag äntligen fått nån form av diagnos på min huvudvärk. Om jag sen gillar resultatet??? NEJ inte alls.

Som det värkar handlar det om en utmattnings depresion. Jag har sprungit för fort alldeles för länge utan att stanna upp och skörda frukten av mina ansträngningar, eller känna efter om jag ens orkar med det jag gör. Så nu är det bara att börja om från börgan och bygga upp ett hållbart liv med en fungerande vardag. Hur jag skall lyckas med detta???

Ja det är en bra fråga. Jag som är van att hinna allt och att kunna göra allt. Förstår ni vad frustrerande det är att inte ens kunna damsuga utan att bli helt utmattad. Ännu mindre arbeta eller ägna mej åt alla de aktiviteter jag tidigare tagit för självklara. Jag kan inte ens klättra på en stol, för risken finns att jag blir yr och tuppar av. Frustration är ett alldeles för undermåligt uttryck!!!

Nu gäller det att rodda i mina prioriteringar. Vad är det som är allra viktigast. Vad är det jag inte kan vara utan. Vad är det som jag måste skära ner på, eller helt ta bort.

Jag tror att jag sitter i en riktig rävsax, eftersom att allt jag gjort har varit sådant som jag värkligen älskar. Och just därför har det inte känts jobbigt att göra plats för allt. Att jag sen är effektiv och bra på att organisera och strukturera, har gjort att jag nu står här med skägget i brevlådan.

Jag har aldrig varit känslig för stress utan tagit en sak i taget och gjort klart i tur och ordning. Nu krävs det inte mer än att jag ska passa en tid hos läkaren och handla mjölk för att hinna färdigt med middagen, till familjen kommer hem för att det ska snurra ihop sej totalt.

Utanpå detta så lider jag av en kraftig ångest, vilket jag inte insåg förän psykologen i Sunderbyn förklarade för mej vad ångest var och hur den beter sej. Mina stress hormoner och mitt försvarssystem går på högvarv. Därför krävs det inte så mycket för att trigga igång det. Det har hänt mer än en gång att jag fått panisk hjärtklappning, andnöd och kallsvettningar av att maken dykt upp på ett ställe jag inte förväntade mej att finna honom på. Ingen medvetenhet i världen kan få mej att ta mej samman när något sådant händer.

Nu vet jag ju dock att det inte är någon fara, och med hjälp av mina psykologer både i Sunderbyn och i Piteå har jag nu fått hjälpmedel för att kunna hantera situationer då ångest spiralen sätter igång. Det som har hjälpt mest är att bara vara medveten om vad som händer och varför. Och att andas djupa andetag, att sucka när det känns som om jag inte får någon luft. För det är inte det att jag inte får luft, utan problemet är att jag inte får in någon NY luft då jag bara andas i snabba ytliga andetag. Om jag då suckar djupt tömmer jag lungorna på koldioxid och ny syrerik luft kan strömma in.

Det låter rätt kliniskt men det fungerar, ja lovar. Domningarna släpper, myrkrypningarna reduceras, och jag kan tänka någorlunda klart efter bara en liten stund. Det är långt ifrån någon behaglig upplevelse, men jag lär mej att hantera den.

Just nu är det familjen och hemmet som vi satsar på att få en fungerande rytm i. Sen kommer arbetet. Efter det kommer det att ta lång tid innan jag ens funderar på att lägga till ytterligare aktiviteter. Det gäller att leva här och nu. Och ta vara på det fina som livet har att ge. För de spelar ingen roll hur mycke roliga, spännande, utvecklande saker man gör om man inte kan njuta av det man upplevt.

Så för tillfället kommer jag att leva efter devisen, njut av det lilla. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan!!!


Ur min synvinkel...

Jag vet att alla börjar bli rätt så trötta på allt valfläsk så här i tolfte timmen. Men jag tänkte ändå passa på att kasta ut några av mina åsikter i valbruset.

Jag vet inte hur många som orkar läsa igenom allt politiskt tugg, men jag välkomnar komentarer och synpunkter. Ingen är perfekt, eller kan allt. Ingen kan göra alla nöjda. Men är det ändå inte det som är den igentliga innebörden av begreppet ett liberalt samhälle??? Att vi med våra olikheter skapar ett bättre och mer levande samhälle, där alla får göra sin röst hörd.

Detta är några av de punkter som jag tycker är allra viktigast!!!

Unga i sverige:
- Lärlingsjobb och Tranieeplatser är en outnyttjad resurs i dagens  samhälle. Det måste gå snabbt att komma ut i arbetslivet. Dessutom erbjuder det ett alternativ till elever som är mer praktiskt än teoretiskt lagda. Sverige skulle stanna upp om vi bara förlitade oss på personer med universitets examen. På många arbetsplatser är praktisk erfarenhet mångdubbelt viktigare än vad vi lärt oss i skolbänken. De flesta innom bygg och industrinäringen har större nytta av lärlingsplatser än av högskolestudier.
- Arbetsmarknaden måste bli mer flexibel och individuell. Alla vill inte jobba mellan 7 och 4, måndag till fredag. Vi måste kunna anpassa arbetstid och avtal efter individen.
- Göra det lättare för unga människor att byta arbete, det gör att de snabbare kan skaffa sej en bredare erfarenhet av arbetslivet. En flexibel arbetsmarknad där man har möjlighet att gå direkt från ett jobb till ett annat är drömmen. I vissa fall själper LAS mer än vad den hjälper
.- Billigt att anställa. Det ska inte vara dyrt för arbetsgivare att ge arbete åt ungdomar. Därför ska arbetsgivaravgiften vara låg så att företagare vågar ta chansen att anställa unga.
- Obligatorisk A-kassa, (observera A-Kassa inte fackanslutning) som sjukförsäkringen är idag borde också skyddet vid arbetslöshet gälla alla!!!

Norrbotniabanan:
-
Det är snart bara sträckan Umeå-Luleå kvar att bygga, en stäcka på 27 mil som binder samman södra delarna av sverige med Kina och Ryssland + att Göteborg på allvar kan satsa på att bli deras länk till USA:s östkust. Så det är igentligen inte ett regionalt "Norrbottens projekt" vi talar om utan ett medel som gör HELA sverige mer konkurenskraftigt. Om dessa argument inte väger tungt vet jag inte vad som skulle göra det. 
- Det finns intressenter från näringslivet på att hjälpa till med finansieringen av bygget. Flera stora bolag främst innom stålindustrin vill att bygget startar snarast. Om det går att komma fram till en möjlig sambudgetering skulle projektet inte behöva kosta staten hela summan på estemerade 23 milljarder. 

Integration:
- Individ anpassa utbildingen för nyanlända.
- Särskild introduktionsutbildning om sverige, både om vilka rättigheter som man har som svensk medborgare men också om hur det svenska samhäller fungerar på riktigt, det är lika viktigt som att lära sej språket, då det hjälper till att överbygga/förhindra kulturkrockar. Bla är det viktigt att lära sej hur man förhåller sej till "svensken", jantelagen, att ta av sig skorna inomhus, att inte stå för nära då man pratar med någon, nakenhet, allemansrätten och "lagom". Vuxenskolan i Ludvika driver tillsammans med komunen en kurs vid namn "Den svenska koden" som komplement till SFI (svenska för invandrare) med bla besök av socialtjänsten, polisen och mansjouren.
- Hårdare bestraffningar för diskriminering pga etnisitet. Detta gäller även för övriga diskrimineringsgrunder!!!
- Gör det lättare att skaffa bostäder, inte bara innom vissa geografiska områden utan i hela det svenska samhället.
- Jag vet inte om det är så nu men jag skulle vilja; att om nyanlända kan uppvisa yrkesbevis (alla papper) så bör de kunna göra ett kunskapstest på sitt hemspråk för se om de uppfyller de svenska kraven. Med chans att kompletera eventuella brister. Oavsett om de beviljats uppehållstillstånd eller inte, alla människor har rätt till att kunna försörja sej.

Skola:
- Fler och tydligare betygssteg, det gynnar studieandan om stegen inte blir för stora mellan de olika betygen + att det blir lättare att söka in på vidareutbildning om det finns fler steg att särskilja de sökande på.
- Betyg från tidig ålder, mest för att fånga upp elever som inte hänger med i undervisningen. Det måste föras statistik på eleverna från åk 3 så att man inte väntar till åk 8 då det oftast redan är för sent.
- Jobba aktivt för att framtidens samhälle skall bli köns neutralt. Genom att från tidig ålder lära baren om allas lika värde, må det vara man eller kvinna, oavsett födelse land/plats eller sexuell läggning, medfödda handikapp eller handikapp orsakade av olyckor. Skolan skall inte vara rädd för att ta i svåra frågor, om barnen tidigt får lära sej att alla människor har ett egenvärde och att olikheter är en tillgång inte ett problem, tror jag att många av dagens frågor löser sej själva (mobbing, diskriminering, förtryck)
- Dagens skola måste ta större ansvar för att lära barnen etik och moral.
- Nationella prov från åk 3, då alla elever bedöms på samma sätt oavsett vilken kommun eller vilken skola de går på. Detta gör att lärarna får en bättre måttstock/skydd att utgå ifrån och elever med problem kan fångas upp betydligt tidigare.
- Göra sammarbetet med skolpsykiatrin till en del av vardagen, alla barn borde få tid hos kuratorn minst en gång per termin. Detta för att knyta kontakter och skapa en avslappnad relation till hjälpsökandet om barnen senare skulle få problem, med skola, kamrater eller hemmet.

Universitet:
- Relevanta sommarkurser för de som vill korta ner utbildningstiden, på arbetsmarknaden har man semester inte sommarlov.
- Skrota fribeloppet, det skall inte straffa sej att arbeta under studietiden. Det är genom arbete som man skaffar sej kontakter på arbetsmarknaden, och kontakter leder senare till riktiga arbeten snabbare.
- Skapa ett rankingsystem för landets högskolor och universitet, där studenterna själva kan ge betyg på utbildningskvaliten på landets olika skolor. Detta gör det lättare för blivande studenter att välja rätt skola och rätt utbildning. Det gör också att universiteten och högskolorna måste skärpa sej och ta itu med eventuella brister, det kan även hjälpa till att stämma upp problemen innan det blir problem.
- Jag vill även återinföra "kisarna" (kamratstödjare i skolan). Ibland kan det vara lättare att prata med någon som inte är "vuxen" i den bemärkelsen att de inte jobbar som lärare eller assistenter. De har också möjlighet att interagera på ett helt annat sätt med eleverna då de inte är bundna till en specifik klass.

Statligt huvudmannaskap för vården, skolan och polisväsendet, bidrar till att effektivisera samhället och gör att vi drar åt samma håll. Samma regler/möjligheter skall gälla för alla oavsett var man bor i landet. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Tidigare inlägg
Matbloggstoppen
RSS 2.0