...alla blir vi barn när vattenslangen kommer fram...

Eftersom att de är söndag idag har vi haft vår obligatoriska söndagsbrunch.

Idag hade vi extra besök av Tuvans kompis Isabell som sovit över. Detta var premiär för tjejerna och jag måste säga att det gick förvånansvärt bra.

Efter lite fnitter och viskningar somnade de båda donnorna sött på fem minuter blankt. Ena minuten skrattades det hejdlöst. Nästa gång jag stack in näsan låg de och sussade som små änglar.

Gud va jag saknar att vara barn!!!

Livet var aldrig kompliserat, och de värsta var att man inte fick sova borta hos vännerna på vardagarna. På somrarna fanns inte det problemet och många nätter spenderades i tält där vi viskade i timmar innan vi äntligen somnade, utmattade men lyckliga, för att vakna pigga och allerta nästa dag.

Man blir ju olyckligt vis äldre för varje dag som går, men det behöver ju inte betyda att man blir "vuxen" för det.

Det fick jag mej en påminnelse om idag då en kopp kaffe i trädgården hos mamma blixtsnabbt förvandlades till rena rama krigszonen.

Charlie hade fått tag på en vatten spruta, och som den treåring han är kunde han ju inte låta bli att duscha alla han kom åt. När han på mormors anmodan inte lyckades spraya sin mor snodde mormor åt sej flaskan för att själv utföra dådet.

Frida svarade med att skyndsamt vagga sin höggravida lekamen till morfar på framsidan och sno till sej vattenslangen.

Det är här som det hela spårar ur, då Frida duchar båda mamma och helt oskyldiga mej + Charlie och en gapflabbande Leo som råkade befinna sej inom skotthåll. Snäpp sa det och tioåringen vaknade till liv inom mej. Trots huvudvärk och iskallt vatten lyckades jag brotta till mej vattenslangen från min gravida syster och duscha henne från topp till tå. 

(Min svåger Jocke, va den enda som klarade sej undan vansinnet då han var tillräckligt klok/feg för att hålla sej undan. Han har vart med förut)

Dyblöta och hysteriskt skrattande stod vi där, tre vuxna kvinnor, flerbarns föräldrar och en mormor till på köpet och insöp glädjen i att aldrig bli för gammal för ett vattenkrig :)

XOXO Tess 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Matbloggstoppen