Trädgårds special - Mossa

Mossa är enligt mej en av de vackraste växter man kan ha i sin trädgård. Jag skulle gärna ha hela gräsmattan full, vi är på god väg, och några veckor efter midsommar kryllar det av lila små blommor.

Men det är inte alla som e av samma mening. De festa tycker att de skulle passa bra på vissa ställen, istället för gräs som inte vill trivas. 

Det finns många andra ställen i trädgården där mossa borde vara välkommen med sin livliga grönska: i fuktiga, skuggiga hörn där inget annat vill växa, vid bäckar och i kanter till torvpartier, under stora träd som skuggar marken, som dekoration på stenar och i skrevorna på berg i dagen.




Torvblock penslat med filmjölk - andra sommaren


Vad är då en mossa? En liten, grön planta, ibland toppad med silver, rosa eller gult. Fast grönt är den huvudsakliga färgen - grönt i mångfacetterade nyanser. Det finns ju uttrycket "mossgrönt" som får oss att tänka på saftiga, djupgröna nyanser.

Mossan växer tills det blir tjäle i marken och trivs bäst när det är fuktigt och svalt. Så när gräset inte längre växer för året, brukar mossmattan lysa som en safir i sin grannaste prakt.

De kalla höstnätterna genererar massor med daggdroppar som glittrar som diamanter i morgonsolen på denna mjuka "safirmatta", så nog får man sitt lystmäte av "ädelstenar"!

Mossan sitter fast i underlaget med rotliknande utväxter från stammen. Dessa är inte riktiga rötter, utan en slags korta, fuktiga rhizoider, det vill säga rotliknande trådar.

Mossan har inte heller några blommor utan förökar sig med sporer. 

Detta med namn på olika mossarter är en ren vetenskap. Så i folkmun kallas nästan alla arterna bara för mossa och därmed basta.

Men några arter bör dock nämnas: den vita vi kallar dekorationsmossa eller vitmossa i samband med adventsljusstakar, den är ingen mossa alls, utan renlav. Renarna sparkar upp och betar den under vintern uppe i fjällregionen.

Den riktiga vitmossan, Sphagnum, är bra att använda exempelvis vid uppdragning av liljefjäll till nya lökar och till vissa epifytiska växter, såsom orkidéer. Vitmossan har långa, mjuka stjälkar och är saftigt ljusgrön på den översta delen och nästan vitt på den del som inte exponeras för ljuset. Den säljs som hårdpressade, torkade tegelstensstora men lätta förpackningar i vissa blomsteraffärer. Man skär en lagom bit och blöter upp, då sväller vitmossan upp till en stor fluffiga massa klar att användas.

När man i den egna trädgården skapar rabattkanter med hjälp av torvblock, får man inom något år en vacker, grön mosskant, då mossornas sporer i den torra torven vaknar när torven kommer på plats i trädgården och man börjar vattna. Ofta får man också blåbärs- eller lingonris och olika sorters ormbunkar på köpet.

Just ormbunkar passar ovanligt fint ihop med mossa, de växer ju ofta tillsammans även i naturen, så även mosslummer, som även den är en sporväxt. Jag 'lskar ormbunkar också och skulle gärna ha en riktig skogsglänta på tomten, om vi inte bodde mitt i stan :)

Skogsjorden är ofta lätt sur, så surjord passar mossan utmärkt. Om man vill göra en egen mossmatta, kan man hacka mossa i småbitar och strö dem tunt på en iordningställd jordbädd av torvjord, lövmylla, stenar, murken ved, e.d. för att likna en naturlig skogsjord. Torvjorden passar också bra till rododendron, ljung med flera surjordsväxter, så mossan kan gärna få sällskap av sådana.

Önskar man att en kruka, urna eller något stenföremål snabbt blir mossig, kan man bestryka den med yoghurt eller filmjölk, det snabbar upp processen. Det flyger runt mossporer i luften, så de får lättare fäste på det sura underlaget.

Det har skrivits böcker om mossa. T.ex. Moss Gardening, av George Schenk, ISBN 0-88192-370-2. Denna bok berättar i första hand om hur mossa används i den egna trädgården och nämner de berömda japanska skapelserna i förbifarten.

De mest berömda mossträdgårdarna finns ju i Japan, t.ex. i Kyoto, så om man är intresserad just av de japanska, så finns det en bok som heter Japanese Gardens av Daan Smit & Carla Teune. ISBN 1-85501-826-8.





Faktan har jag lånat från odla.nu


XOXO
Tess

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Matbloggstoppen